Påsken – En salig röra av kycklingar, häxor och sockerchocker

Vad är grejen med påsken?

Påsken är som högtidernas pyttipanna. Man har tagit lite kristet lidande, rört ner en skvätt fornnordisk folktro, toppat med en enorm mängd gult fjäderfä och serverat det hela i ett gigantiskt pappägg fyllt med lösgodis. Det är den enda tiden på året då det är socialt accepterat att klä ut sina barn till gamla tanter med fräknar och skicka ut dem att tvinga till sig godis från grannarna.

Varför firar vi? (Från lidande till lycka)

Påsken har ett ganska schizofrent ursprung:

• Det tunga: För kyrkan är det här den viktigaste helgen. Det handlar om lidande, död och uppståndelse. Det är därför vi har långfredagen – en dag som förr i tiden skulle vara så tråkig och långsam att man nästan ville att det skulle bli måndag igen.
• Det judiska arvet: Ordet påsk kommer från den hebreiska pesach, som firas till minne av uttåget ur Egypten.
• Vårens ankomst: Innan Jesus och Moses kom in i bilden firade vi att vintern äntligen hade släppt sitt grepp. Kycklingen, ägget och haren är alla symboler för fruktsamhet och nytt liv. Naturen vaknar, och vi vaknar med den (oftast med en lätt pollenchock).

En snabbspolning genom historien

• Häxprocesserna: Förr trodde man på riktigt att häxor flög till Blåkulla på skärtorsdagen för att festa med hornper. Idag har vi förvandlat denna mörka vidskepelse till att små barn i hucklen ritar teckningar i utbyte mot en Dumle. Det är ändå en ganska positiv utveckling.
• Fastan: Förr var man tvungen att fasta i 40 dagar innan påsk. När påskdagen äntligen kom var man så hungrig att man kunde äta vad som helst – vilket förklarar varför vi fortfarande äter så otroligt mycket ägg. Man hade liksom ett lager som behövde tömmas.

Den moderna påsk-estetik

Påsken är inte lika strikt som julen. Den är lite slappare, lite mer "vi tar det som det kommer":

• Påskriset: Vi tar in grenar och sätter färgglada fjädrar i dem. Det ser ut som om en piñata har exploderat i vardagsrummet, men det är vårt sätt att säga "kolla, vi har vår nu!".
• Ägg-frossan: Vi målar äggen, gömmer äggen, letar efter äggen och äter äggen. I alla former: kokta, stekta, i choklad eller som gelé.
• Påskmusten: Som är exakt samma sak som julmust, men vi låtsas som ingenting och dricker den med samma entusiasm.
• Sillens återkomst: För den som inte fick nog i december kommer här julbordet i repris, fast nu med en citronklyfta på toppen för att det ska kännas "fräscht".

Varför vi älskar påsken

Det bästa med påsken är att den inte har samma krav på prestation som julen. Ingen förväntar sig att du ska ha rimmat på alla presenter eller bjudit hela släkten på en sju rätters middag. Det är en kravlös högtid där man får vara ledig, äta för mycket godis och titta på när de första tussilagon kämpar sig upp genom gruset. Det är hoppets högtid – och en officiell startskott för att börja sitta mot en husvägg och blunda mot solen.