Midsommar – Den stora sill- och silldills-psykosen
Vad är grejen med Midsommar?
Midsommar är inte bara en högtid; det är ett tillstånd. Det är den enda dagen på året då vuxna, rationella människor frivilligt sätter ogräs i håret, hoppar runt en lövad stång och imiterar grodor medan de sjunger om deras brist på öron och svansar. Det är kulmen på vår längtan efter ljus, och vi firar det med en sådan intensitet att vi oftast behöver hela juli på oss att återhämta oss.
Varför firar vi? (Från Johannes till blomsterplock)
Som vanligt är det en blandning av kyrklig plikt och hedniskt partaj:
- Johannes Döparen: Kyrkan försökte döpa om den här gamla folkfesten till "Johannes döparens dag". Det gick... sådär. Vi behöll namnet Midsommar och fortsatte fokusera på det som verkligen spelar roll: festen.
- Sommarsolståndet: Det är egentligen astronomiskt. Det är nu det är som ljusast. Förr i tiden trodde man att naturen var fylld av magiska krafter denna natt. Växter blev mer läkande och vatten blev till vin (eller åtminstone väldigt rent).
- Fruktsamhet: Man behöver inte vara expert på symbolik för att förstå vad en upprättställd stång täckt med grönska representerar. Det handlar om att jorden ska bli bördig, skörden god och – om man får tro statistiken över födslar i mars – att även befolkningen ska öka.
En snabbspolning genom historien
- Bondesamhället: Midsommar var en brytpunkt i arbetsåret. Man städade gården, prydde den med grönt (att "maja") och unnade sig den bästa maten. Man trodde också att man kunde se sin framtida partner om man plockade sju sorters blommor och lade under kudden. (Varning: Idag resulterar detta oftast bara i fästingbett och allergiska reaktioner).
- Midsommarstången: Kom antagligen från Tyskland på medeltiden. Vi tyckte det såg kul ut och bestämde oss för att göra det till vår absoluta nationalsport.
Den moderna Midsommar-upplevelsen
Midsommar i Sverige följer ett manus som är skrivet i sten:
- Vädret: Det finns en naturlag som säger att det ska regna på midsommarafton. Det spelar ingen roll om det är 25 grader varmt veckan innan; klockan 13:00 ska sillen skyddas med ett plasttak medan vi låtsas att det är "ganska skönt ändå".
- Menyn: Färskpotatis (som kostar mer än guld om man köper den för tidigt), sill i alla tänkbara lagar, gräddfil, gräslök och jordgubbar. Allt sköljs ner med snaps och visor som blir mer obegripliga ju längre kvällen lider.
- Logistiken: Den stora utvandringen från städerna. E4:an förvandlas till en enda lång parkeringsplats där folk i bilar fullproppade med kylväskor stirrar hoppfullt mot horisonten.
- Krans-kampen: Att försöka binda en krans som faktiskt sitter kvar på huvudet utan att man ser ut som en deprimerad buske.
Varför vi gör det ändå
För att midsommarnatten är det närmaste vi kommer magi. När solen aldrig riktigt går ner, när dimman ligger tät över ängarna och doften av syren och björk fyller luften – då glömmer vi regnet, snapsvisornas pinsamhet och den väntande baksmällan. Vi gör det för att påminna oss själva om att vi är en del av naturen, och att livet är som allra bäst när vi får dansa, skratta och äta tillsammans under en himmel som aldrig blir mörk.